Kärran...

Plötsligt kom ett STORT paket hem som jag fick hjälpa till att öppna. "Fränt! Vad är det, vad är det, va va va??!"
Det knepades och knåpades och vips hade jag fått en hundkoja. Lite otäckt att gå in i början men sen helt okej när det visade sig att det växer godis därinne.

Senare under dagen sattes det på hjul på kojan, då blev det ännu mer pirrigt att gå in, men till slut var jag inte rädd alls.
Vad händer då?
Jo, mamma tar kojan och mig med sig ut, kopplar på kojan på cykeln, jag hoppar in med viss tveksamhet... "Men, nej, mamma mamma mamma!!! Du får inte cykla iväg med mig och kojan, sluta! stanna! jag är törstig! cykla inte ifrån mig! Hjäääälp!"

Efter ungefär 10 hemska metrar stannade hon, sen gick hon runt med cykel+kärra på gården. Det var fasansfullt!

Efter detta har vi varit ute och gått med kärran istället. Då är det riktigt skönt att kunna hoppa in och vila benen emellanåt.

Så det var en bra gåkärra mamma beställt till mig...

Nospuss på er!